Geocaching i förskolan

Geocaching i förskolan verkar än så länge vara ett ganska outforskat område. Dock inte om Ann-Charlotte Keiller, förskollärare och utvecklingsledare i Göteborg får bestämma. Ett privat brinnande intresse öppnade dörren för att sprida och introducerade geocaching som lärande lek på Lasarettsgatans förskola. Idag är hennes förhoppning att sprida skattjakt-med-GPS till andra förskolor i Göteborgs stad.

Enkelt uttryckt handlar geocaching i förskolan om att leta efter skatter i utomhusmiljön med stöd av digital teknik - GPS. Mer spännande och intressant blir det när man inser vidden av teknikens didaktiska potential.

I jakten på skatten utmanas bl.a. barnens förmåga att lösa problem, abstrakt logiskt tänkande, orientering i tid och rum (rumsuppfattning), samspel och kommunikation med andra. Barns tillit till sin egen förmåga prövas genom att de testar sina gränser och ibland t.o.m. utmanar sina rädslor (och överkommer dem). Den hittills många gånger outforskade miljön stimulerar barns nyfikenhet och lust, där alla sinnen "kopplas på" och stimuleras i jakten på nya erövringar - skatter. Last but not least - barn och vuxna är på samma nivå när aktiviteten tar sin början vilket vittnar om goda möjligheter för barnens inflytande när aktiviteten utformas och utvecklas.

En-till-en i Uruguay

Uruguay är det första landet i världen där alla elever i kommunala grundskolan har en laptop. Se denna inspirerande video om Uruguays en-till-en satsning. Vi i västvärlden har trots vårt ekonomiska välstånd mycket kvar att lära.

Förskola 2:0

Vi lever idag i ett visualiserat massmedialt samhälle där de analoga medierna ersatts eller kompletterats med de digitala. Information och kommunikationsteknologin har medfört att villkoren för lärande förändras och sker både formellt och informellt på och utanför de traditionella arenorna för kunskap och lärande. Anna Klerfelt lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet menar att alla barn har rätt att delta och utöva inflytande i vårt visualiserade och massmediala samhälle. Hon tar stöd av artikel 13 i Barnkonventionen som fastställer att barn har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.


I följande strävansmål i läroplanen för förskolan ser vi tydligt kopplingen till det Klerfelt tar upp:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.


Ett aktivit arbete med mediepedagogik skapar möjlighet för förskolebarn att själva producera mediernas uttryck - en förskola 2:0. På förskola 2:0 är de digital verktygen sedan länge integrerade i verksamheten och barnens kreativa lek framför datorskärm, interaktiva tavla och Ipad lika självklar och värdefull som mer traditionella förskoleaktiviteter.

Film ur barns perspektiv

Ett mycket konkret exempel på hur arbetet med IT och medier kan gestalstas i förskolans pedagogiska praktik med barnens perspektiv i fokus. Barnen blir i det här fallet producenter och de som får möjligheten att berätta något på sitt eget vis. Ett sätt att både ge barn rättigheter, möjligheter och inflytande över förskolans dokumentation och det egna lärandet.

It´s all about sharing, cooperating, engaging, being creative and learning...

Digitala möjligheter i norsk tappning

En liten film som visualiserar vad digital möjligheter och skolutveckling handlar om. Framtiden är här och den börjar redan i förskolan...